23. Itching is my curse. (Ben, hals, och mer ben kliar. Massor.)

Hello fellow human beings! Och aliens som kanske laser. Man vet ju aldrig.
Nu har Laura overgivit mig for att flyga till Darwin. Kanns mycket konstigt, vi har typ varit siamesiska tvillingar i nastan en manad. Och sa poof, ensam. Men jag klarar sant, har ju gjort det har forut. Bara lite trakigt stt sakna typ alla jag tycker om. For innan fanns det i alla fall EN jag inte behovde sakna. =)
Var ett tag sen jag skrev. Ajabaja. =) Sa, where to begin? Blir nog i forrgar. Vi hangde med de andra tjejerna pa hostlet mest hela dan, vi skulle ut pa gay-klubb pa kvallen hade vi lovat. Men forst skulle Laura antligen hoppa fallskarm. Trodde vi, ja. Cyklonvarning igen, sa nope, ingen fallskarm. Sa hon fick aldrig gora det. Synd. Vi gick och lade oss igen (klockan var sju pa morgonen, for de som undrar) och sov till ett. Sen gick massa av tjejerna pa massage, och vi hangde pa. Var SA skont, har inte fatt massage pa manader, och det kostade bara $15. Kinsesisk massage, tror jag.
Efter massagen kladde vi upp oss (kul! Har inte klatt upp mig pa hur lange som helst, kanns det som) och gick till The Woolshed, dar vi at billig middag for bara $10, dar det ingick efterratt och en drink (alkoholfri for mig, forstas. Och for Laura, for jag har lyckats hitta en till kompis som inte dricker. Hur lyckas jag?). Sen drog vi oss hemat for lite vila innan the big event. Vi var sju tjejer som drog ut pa Cairns klubbar. Dansade halva natten, blev arg pa fulla, ackliga killar som stotte pa oss, hittade pa roliga dansmoves, och gick inte och la oss forran halv fyra pa morgonen. Det var jattekul! Utom de ackliga killarna, da.
Dagen efter gick vi upp vid sju for att Laura skulle hoppa fallskarm. Uck, sager jag bara. Och ja, det ar ett ord. Nu. Men icke sa nicke, ingen fallskarm, sa vi sov nagra timmar till. Dock skulle Laura flyga pa kvallen, sa hon hade massa saker att gora. Och jag ville ju inte ligga och sova bort sista dagen med henne. Sa sa mycket somn blev det inte.
Laura packade, kollade flygtider, tvattade klader och var allmant flitig medan jag hangde med och var overflodig. =) Sen, vid, fem, kom hennes buss, och vi sa hejda. Snyft. Efter det kollade jag pa film, laste, skrev dagbok (har skrivit ut den jag fick av Frank och Pia, sa jag har kopt en ny) och var allmant lat, innan jag somnade vid nagon tidig, konstig tid.
Och da, kara publik, har vi kommit fram till idag. Mandagen den 2:a Februari 2009. Bara 32 dagar kvar tills jag lamnar detta land. Hur konstigt ar inte det? Idag har jag sovit lange (surprise!) och varit pa biblioteket ett tag. Jag kollade mina pengar igar. Bara 3000 kronor kvar, sa jobb ar en bra sak att skaffa. Ska leta nar jag skrivit klart har. Som omvaxling.
Mitt nya, fina halsband, det jag kopte for lange sen men inte har anvant forran i forrgar, ar fullt av nickel. =( Jag har utslag pa halsen, och det kliar som fan. Varfor maste jag vara allergiskt mot snygga saker for? Sa jag vet inte riktigt vad jag ska gora med det nu. Nagon som ar intresserad? Dessutom jobbar jag pa en nacksparr, verkar det som, och jag har inte rad att ga och fa massage igen. Suck. =)
Det var nog det mesta som hant sen jag skrev sist. Eller antagligen inte, men det ar det jag kommer ihag just nu. Hittade en jattekul affish med citat av Bush pa, men jag ska INTE kopa. Inga pengar, plus jobbigt att slapa runt pa den i en manad. Oh well.