I'm a cowboy, on a steel horse I ride...

Utom att min häst inte var gjord av stål, och att jag inte är en pojke, och att det inte fanns några kor på flera mil så stämmer titeln rätt bra. Typ. :)
Idag har vi ridit! Yay! Vi gick upp vid nio, åkte härifrån halv tio och kom fram till stallet runt ett. Det är KUL att åka kollektivt i LA. (Ja, jag är ironisk. Jag brukar ägna mig åt sånt rätt ofta.) När vi kom fram, efter att ha gått runt i Burbank och letat stall en liten stund, började det regna. IGEN. Nu har det faktiskt regnat TVÅ gånger när vi har varit här. Jag säger ju det: falsk marknadsföring! Ingen heder har de. :P
Iaf så bestämde vi att vi skulle rida två timmar istället för en, för vi hade ju faktiskt just spenderat halva dan på att ta oss dit, så vi betalade och skrev på formulär om att ingenting var deras fel and please don't sue, we're really nice pepole. Eller nåt sånt, det var iaf det som var sensmoralen i sagan. Det och att hästar är obegripliga varelser som gör som de vill. Och kan bli rädda och kasta av en, men no worries.
Om ni inte märker det är jag lite flummig just nu, ursäkta the rambling.
De satte oss på var sin häst, sa så här styr du, och så gav vi oss av. Bara så där. Vi fick inte ens veta vad hästarna hette. Men fint var det, och jag tror det var western-ridning vi red, och hästarna var jättebra och känsliga för tyglarna. Jag har minnen av ridskolehästarna som inte kände något alls hur mycket man än drog eller sparkade. Stackarna. Men de här hästarna var iaf fina och det var kul, men vi blev SÅ blöta. Det var inte så farligt när vi red, men när vi hoppade av blev vi genast kalla och frös och var hungriga och oj vad vi hade ont i baken. :D Men kul var det, och yay! Vi red i Griffith Park, där Hollywood-skylten ligger, men vi var på fel sida av bergen, så vi såg den inte.
När vi kommit av hästarna och lyckats lista ut hur man bär sig åt när man går tog vi oss till en kina-restaurang för vi var som sagt HUNGRIGA. Så vi åt och var blöta och värmde upp oss lite innan vi tog bussen tillbaka i tre timmar och nu är vi hemma och klockan är nio.
In other news så var vi på bio i går och såg "How to train your dragon". MEGAbra. Bara så ni vet. Se i 3D. Och hoppas på att biografen inte får strömavbrott, för sånt är inte kul.
Vi var också nere i Venice igår och kollade på deras kanaler. Det var fint, och jag köpte en megafin tröja på vägen dit som jag är lite kär i. Jag verkar bli kär i många klädesplagg på den här resan. :P
Ingen skymt av Joss Whedon. Eller nån annan kändis heller, för den delen. Och nu är det bara imorgon kvar och sen är det Stora Resdagen. But I live in hope. Något nytt om vulkanen?
Nu är jag lite trött, så jag kommer inte ihåg om jag hade tänkt skriva något mer. Så nu slutar jag. Bye bye.